Kvällen och dagen med tjejerna var helt awesome med massa god mat som vi lagade själva, paradise hotell tittande och sedan skräckfilm :3. Lite sorgligt att säga "hejdå" och sådär, men och andra sidan så kommer vi ju faktiskt hem nu redan i sommar. MEN man vet ju aldrig vad som kan hända på resan dit eller när vi väl är där. :) 

 

Och jag vet inte om "ödet" talade till mig och Amanda idag när vi hade varit och lämnat Petra i Norrtälje och var påväg tillbaka hem. Det var otroligt halt på vägen och hade precis snöat en massor, så Amanda (som körde) fick sladd och vi snurrade lite hit och dit på vägen men åkte ner i diket på "fel sida". Stod ganska brant till och med lite fart till så hade vi nog legat på taket. :) Men vi hade tur och Amanda är en duktig förare, så hon gjorde inga hastiga rörelser utan vi gled sakta och säkert ner i diket i vad som kändes som snigelfart. (KAN ha varit mina lugnande ord under händelsen; "Ja nu får vi sladd... Och så andas vi.. och här snurrar vi runt... Andas... och nu kommer diket..") Men där efter så stannade det en massa bilar och frågade om vi var okej. Skönt att veta att om det nu väl skulle hända något (i sverige) så stannar majoriteten av bilar som kör förbi (åtminståne på den lilla landsväg vi var). Vi hade mer tur på det då Amanda bodde ca 2-3 min därifrån så hennes far kom och hämtade upp oss. Bilen låg lite för dåligt till för att ha kunnat dra upp den med en annan bil, så en bärgningsbil fick komma. :)